Midsommarnatten

Juli 2010 Gotland, Ljugarn
Sommarnatten är ljummen och genom det öppna fönstret blåser en stilla bris in. Trots svalkan svettas jag. I mörkret utanför husknuten pågår ett liv jag läst om i biologin men inte upplevt på nära håll mer än den gången jag campade med Alan i skogen utanför Tronheim.

Hela campingaktiviteten är intressant att studera på håll. Vi har experterna som fixat full utrustning från Fjällräven, Peak Performance, Kimley mm och som är så redo att det gör ont att titta på dem för man vet att fiaskot ändå ligger och lurar utrustningen till trots. Och så har vi de som rotat på farfars vind och där hittat dennes tangiakök, fiskarhatt, rostig morakniv och som kompletterar utrustningen med ett från lumpentiden blytungt tält i orange militärtyg. Och sedan har vi de mittemellan som plockat lite gammalt, lite nytt lite lånat, lite blått...

Det mest fasionerande om camping, är att folk verkligen tror att ingen annan hör eller ser vad som försigår i just deras tält. ”Vi kryper in, drar igen dragkedjan och sedan är vi borta, ingen kan se oss!” Det kan likaväl vara genomskinliga tält. Jag fann det otroligt obekvämt att älska i ett tält på en välbefolkad camping i Båstad. Det var över trettio grader, svettigt och trångt. Och trots att romantiken spirade i det förhållandet just då, var vetskapen om att vår aktivitet enkelt noterades av de som passerade, ett hinder för njutning. Någon voyeur är jag då rakt inte.

Jag föredrar morgnarna, när min kropp och själ långsamt vaknar upp och tankarna driftar. Eller en vacker ljum sommarkväll; syrsornas sång hörs från ett fönstret på glänt, solens sista strålar dunsar mot trädtopparna, färgar bladverk och grenar guldgula. Då vaknar romantikern i mig, för om något är det ljumma kvällar och sommarvärme får pulsen att slå fortare. Å andra sidan, eftersom så många andra par just i denna tid känner antagligen samma pulshöjning och utför liknande aktivitet tar jag och lämnar statestiken bakom vårpeaken på barnafödande, åt sitt. Jag vill ha kvar min rosa fluffiga midsommardröm,

Åh, den ljuva svenska sommaren.
Låt mig få frossa i drömmen om en slags 40-och 50-tals romantisk sommar; skira vita linnegardiner långsamt fladdrande i vinden. Söta nätta spindelnät i takhörnen. Den honungsfyllda ljuvliga rosendoften ihop med pionerna mjuka doft, slåss om humlor och bins uppmärksamhet. I bersån sittandes på vingliga nötta trämöbler från far- och morföräldrars tid. Ett isbit i glaset med flädersaft. Hembakta småkakor. Kaffet är svart som synden och inmundigas bäst ur nötta koppar på fat. Kvällsdopp med hopp om att få se marled och knott dansandes i luften. Tvätten torkar på tvättlinan uppspänd mellan två tallar. Lukten av sommar och sol på huden efter en dag på stranden och när håret lockar sig sådär obegripligt mycket och gör att ansiktet i spegeln ser helt enkelt bedårande ut. Nötta tofflor på trappan. Fräknar från topp till tå. Målade tånaglar, ungdomlig rosa ton eller blodrött för de mer vågade. Knott och rödmyror. Än värre, bromsar! Flugsmällaren jagar vilt i köket och du ser spår från mygg på tapeten i sovrummet.

Aaahhh, den svenska sommaren. Med eller utan camping.