....

Att vara ihop med en pessimist betyder att man dör en smula. Varje dag. Det finns inget som en pessimist inte kan dyka ner på och beklaga sig över. Om ni enats om en lösning på en så kallat problem i tillvaron så kan du ge dig f-n på att pessimisten en stund senare har ett nytt ämne att tycka till om. Och med tycka till menar jag att ha en negativ åsikt som är viktig att den nämns gång på annan. Att inte vilja se möjligheter i hinder, lösning på problem och mota bitterheten i grind. Det hade betalat sig mångdubbelt upp.

Ett liv ihop med en pessimist är således tjatigt och segt. Livsglädje urholkas långsamt men effektivt om du inte garderar dig med ett starkt psyke och gåsfjädrar. Att hålla mycket av, eller kanske till och med vara kär i en pessimist bidrar till orken att leva med en sådan människa, men också till omgivningens outtalade skeptiska blickar "Varför står hon/han ut?". Bilden av pessimistens inställning till livet är fortfarande grumlig. Tillvaron är så klart inte tillfredsställande men inte heller tillräckligt usel och bedrövlig för att ta livet av sig och därmed bespara oss andra ett dis av negativ energi. Jag frågar mig "Är livet värt att levas om det nu bara är så dåligt?". Antagligen, och här gissar vi nu vilt, är vardagarna såpass fyllda av saker att beklaga sig över att det inte finns tid över till att avsluta livet en tisdag med en burk piller.

Ett i-landsproblem i kvadrat. Vi har så mycket fint och härligt omkring oss ändå duger inte partnern / jobbet / lokaltrafiken / lönen / hushållssysslorna.

Pessimisten bär en förklädnad av positivt lugn. Det är vid upptäckten av hans/hennes inre natur som insikten slår hårt hur förjäkliga trist det är att ha blivit förd bakom ljuset i början av relationen. Ögat ser det den vill se. Eftersom pessimisten inte (alltid) vill befinna sig i ljusets medelpunkt håller vederbörande således som låg profil, en profil som kan tolkas som mogen; en mer stillsam attityd till vardagen, en realist med vass humor som uppfattning det ironiska i omgivningen. Det är cyniska kommentarer, syrliga vistar och torra skämt.

En pessimist behöver absolut inte vara dum i huvudet bara för att hon eller han tycker allting andra gör är skit, det är lätt att tro så  när man hör den negativa lavan välla ut över en oren spis, smulor på bordet, skräp i bilen, okrattade gångar, skrynkliga skjortor, torra växter, felöppnad mjölkkartong etcetera. Listan är oändlig. Definitivt.

Pessimisten har fört oss bakom en dimridå, mina herrar och damer. Det är en illusion vi alla går på.  Därför, mina högt älskade barn, vill jag varna er redan nu; vem du än väljer till livspartner se för din skull till att personen är en positiv idiot istället för en pessimistisk vardagsideologist. Lyckan kommer INTE med pessimisten hur många timmar, dagar, veckor och år du lägger ner på att omvandla personen till en kamrat att dela livets underbara sidor med.