Jag vet inte ens om en förklaring är nödvändig men ett infall av tydligt måste att få berätta för omvärlden, det är det i vart fall.
Jag får så starka 50-tals vibbar så näsvingarna vibrerar när jag:
- vaknar en helgmorgon och ser klarblå himmel med vita stora stackmoln jagar över skyn ihop med blygrå regnmoln
- ser svalorna svischa förbi på hög höjd
- sätter på kaffebryggaren med sitt klassiska 'dripp-dropp' av svarta kaffedroppar
- tar fram favoritkoppen på fat, häller upp den svarta synden och ser hur skira dimmoln rörs sig över ytan på koppen och upp mot taket
- när solstrålarna träffar trädens lövverk och i vinden får det att gnistra som tusen diamanter
- upptäcker min lite spontana men vackra blomster-/ogräsbukett jag kvällen innan hittade på under en runda i trädgården
- får en kraftig lust att börja läsa någon av Maria Langs sommardeckare
Såhär vill jag känna varje morgon. Det är väldigt befriande och underbart att få ett par minuter i egen ro innan familjelivet tar över. Av någon anledningen går det (hittills i vart fall) inte att kombinera.
Eller så har jag helt enkelt inte hittat rätt hem. Eller så delar vi synen på hur en skön morgon ska vara. Jag vet, det i finns svaret. Hm....
Tack för att du stannade upp och läste. Berätta gärna om din morgonstund, den som har guld i mun.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar