Låtsaskompis

När jag var liten och fick höra talas om begreppet låtsaskompis, testade men gav upp efter tio minuter. Varför låtsas när jag redan hade världens bästa kompis Karin Körner? Varken min bror eller syster hade låtsaskamrater. Däremot lekte Urban med Bajern. Han kom in genom brevinkastet. Urbans bror Tommy hade en låtsaskamrat vid namn: Gougli.
Molly har låtsaskompisar. Den första dök upp en dag hösten 2010.
- Jolly, hon äj min kompis, sa fröken vid köksbordet.
- Jasså.
- Hon bo i ett gult hus me svat tak. O hon ska bli fyja åj (visar upp fyra små fingrar med ganska mycket yoghurt på).
- Har hon något syskon?
- Ja, hon ha en stoasystej o hon ska fylla...äh.... (tittar på Gabriella på andra sidan köksbordet) sju åj.
- Nä, jag ska fylla åtta, svara storasyster men näsan i en Bamsetidning.
- Ja, åtta åj ska hon bli, mamma, Jollys stoasystej.
- Okej.
Ofta vill Molly att vi ska hälsa på Jolly. Hon förstår att kompisen inte finns på riktigt, men tycker emellanåt det vore fint att få följa med en kompis hem. Jolly har även ljust hår, går på dagis och ritar teckningar som får följa med hem.
- Men är det inte du som är Jolly, Molly?
- Men mamma, hon äj ju min kompis! Hon tittar på mig som jag vore en idiot.

För ett par månader sedan fick Jolly en stallkompis - Bertil. Bertil är inte lika pålitlig som Jolly, nä han är mest busig. När något gått snett eller sönder hemma, om saker inte är där de ska, då är det Bättil som gjort det. Alla bra saker gör Jolly eller Molly medans buset får Bertil stå för. Det blir enklast, så tycker Molly.

I våras 2011, fick Jolly och Bertil ytterligare två kamrater - Polly och Smocky (!). Polly bor i rymden och dit åker vi med hissen. Smocky är en mer diffus karaktär. Alla har de ljust hår och är tre år.

Jag gillar tanken med en låtsaskompis, fritt skapa den perfekta kamraten, leka vad som helst och aldrig bli ovänner. Ändå finner jag det lite ledsamt att hellre ta en påhittad figur istället för att finna "riktiga" kompisar. Å andra sida, hur lätt är det att "hitta" en riktigt bra vän? Hur ska en vän vara? Vad får man leka med en vän och hur skiljer sig den från sin låtsaskompis? Jag har mina funderingar men just vänskapsproblematiken måste väl ändå vara rotad i följande världsliga påstående och bibliska budord: var till andra som du vill att de ska vara till dig.

Tack för att du stannade en stund!