måndag 26 september 2011

Hur vill du andra ska minnas dig?

Hur vill du att de omkring dig ska minnas dig?
Hur vill du bli ihågkommen?
Vill du bli ihågkommen?

Någon gång i livet, antar jag, ställs vi inför frågan eller frågorna. För vissa är svaret en evig resa, livet, men för andra kort och koncis: ingen kommer minnas varken mig eller vad jag gjort så det kan kvitta. Kanske är sistnämnda inställningen en reflektion av den kultur vi härstammar av?

Vad är det som är så viktigt att vänner och släkt minns? Din personlighet? Karriär? Högsta vinsten? Berg som bestegs eller en bok som skrevs?

Jag önskar att mina barn kommer minnas mig väl, som en kvinna med stark personlighet, som stod för sina åsikter och kämpade för sin rätt att vi vara den hon var. Jag önskar att de kommer säga "mamma" som svaret på frågan: vem är din största förebild? Det kommer vara det största som händer mig. Jag jobbar på förebilden, men den är än kantig. Behöver bli mer mjuk, tydligare och mer lyssnande.

Var skapar vi våra personligheter? Vad är det som utgör just dig? Arv och miljö, svarar den som gått ut 9:an. Hur mycket av vardera? 30-70%? 50-50%? Om den största biten av personlighetspuzzlet byggs i under de första 3-4 åren (hag jar läst och hört) då är ju synd. Inte en chans i himlen att rätta till missförhållanden eller missarna man missade när man i blöja traskade omkring med ett decilitermått i ena näven och en kletig skorpa i den andra. Å andra sida; mat, underhåll och underhållning är pretty good.

En incident nyligen fick mig att börja fundera på vad är det folk minns av mig?

Det mannen i fråga mindes var inte riktigt det jag själv hade som första val. Det var rent deprimerande att höra. En del skulle säkert rodna över den privata och intima komplimangen. Själv kände jag ett kallt hål i magtrakten. Ville slänga vattenglaset i ansiktet och skrika: väx upp för fasen, är detta det enda du går och tänker på!! Jag har mer fördelar. Men du kommer inte få ta del av dem. Inte nu, inte sen  men kanske en annan gång i en avlägsen framtid.

Nu önskar jag er en skön höstkväll.
Godafton.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar