Tjuvkik i linnéskåpet

I det rosa huset i Utby fanns ett väl tilltaget vardagsrum med ett burspråk, stora fönster åt två vädersträck, mörkbrunt betsade platsbyggda bokhyllor från golv till tak, en vitkalkad stor öppen brasa och bäst av allt  var; linneskåpet. Byggt under den stora trappan till övervåningen och som vi nådde via en diskret dörr genom vardagsrummet. Där inne var det tyst, lugnt och murstocken skön att värma händerna mot. En brungul heltäckningsmatta täckte golvet och utmed väggarna satt enkla vitmålade hyllplan hela vägen upp till taket. På hyllorna låg sängkläder, röda juldukar, handdukar och väldoftande lavendelpåsar instuckna här och var. Eller väldoftande var väl att ta i, påsarna doftade mest dammig eternell från den lila provencalska blomman. Men det var min mammas påsar och idé så givetvis gillade jag att lukta och se dem. Och nu som klok (!) vuxen tänker jag, om bara mina drömmars lavendelrabatt kan överleva någon gång, tänker jag samla utslagna blommor och spara i påsar och gömma i mitt linnéskåps-substitut, garderoben.

Det var i linnéskåpet som julklapparna från farmor och farfar gömdes i tron att jag och min bror inte skulle hitta dem. Givetvis visste både jag och Andreas att klapparna låg i linneskåpet och längtan till julafton gjorde att nyfikenheten tog överhand. Högst upp på önskelistan denna jul, stod en barbiedocka med ljust hår. Jag började pilla lite försiktigt på det röda matta julpappret och en kort stund senare hade jag avslöjat innehållet i paketet: en jultomtedocka, söt men oböjbar och med påklistrade kläder som inte gick att göra något med. Besvikelsen var enorm och ångesten över tjuvöppningen stor, när jag på dan efter lilljulafton försökte verka överraskad och glad när pappret togs bort. Stackars farmor som ville så väl. Inte för att Sjökapten Bengt Bruzelius brydde sig om julpaket, han var glad han fick en tallrik mat, en julpilsner och sedan i lugn och ro lösa DN's korsordi skinnfåtöljen i vardagsrummet. En svag doft av cigarettrök luktade han trots farmors försök att dölja med billigt rakvatten. Jag älskade min farfar! Men jag älskade verkligen inte tomtedockan. En Cindy-docka fick jag ett år senare och som gav stor kompensation till barbie-förlusten. Men av de tre dockorna har jag bara kvar...tomtedockan.